När reformfönstret öppnas - är NRF redo?

Hej kamrater,

På söndag den 13 september går Sverige till val. 

Flera tusen nämndemän kan sedan plocka ned valaffischerna, ställa den politiska ryggsäcken i hallen och kliva in i rättssalen med lagen som enda packning.

Valarbete betyder inte att en nämndeman har missförstått uppdragets opolitiska karaktär. I rättssalen företräder vi inget parti utan dömer självständigt efter lagen och förhandlingen. Om gränsen mellan politik och dömande skriver jag i veckans Dagens Juridik.

I kvällens partiledardebatt diskuterades hur utbildningssystemet ska möta den tekniska revolution som AI för med sig. Bland annat väcktes frågan om antalet platser på juristutbildningarna bör minska när tekniken förändrar arbetet.

Det är en spännande fråga. Men nämndemännens värde bygger inte på juristutbildning. Vi tillför livserfarenhet, yrkeskunskap, samhällsinsikt och mänskligt omdöme. AI kan förändra juristernas verktyg och utbildning, men inte behovet av folklig förankring i rättskipningen.

När vallokalerna stänger öppnas tre reformfönster.

Det första öppnas av valet. Under 2027 ska omkring 8 500 nämndemän utses för mandatperioden 2028–2031. Även erfarna måste väljas på nytt. Ingen får automatiskt förlängt bara för att man blivit vän med kaffemaskinen i nämndemannarummet.

Nu kan partierna tänka större. Ska kandidaterna främst hämtas ur de egna leden eller ska rekryteringen öppnas för fler yrken, åldrar och erfarenheter? Hur prövas omdöme och lämplighet? Ett handslag och ett "det ordnar sig" räcker inte.

Det andra fönstret har öppnats av Kalibers granskning. Uppgifterna om 43 dömda nämndemän ska tas på allvar, men de får inte bli bilden av en kår på omkring 8 500. Brister ska rättas till, inte användas för att misstänkliggöra tusentals som sköter uppdraget. Granskningen visar behovet av bättre urval, kontroller, utbildning och uppföljning.

Det tredje fönstret öppnas med Riksrevisionens rapport i oktober om domstolarnas arbete med utbildning, lämplighet, jäv och olämpligt beteende. Partiernas nomineringar omfattas inte. Det ansvaret ligger kvar hos politiken.

När tre reformfönster står öppna samtidigt kan vi inte bara fråga vad någon annan tänker göra. Vi måste också fråga vad vi själva är beredda att bidra med.

Domstolarna behöver utveckla introduktion, fortbildning, stöd och uppföljning. Partierna behöver förbättra rekryteringen och lämplighetsbedömningen. De lokala nämndemannaföreningarna behöver fånga upp erfarenheter, skapa samtal och ge stöd nära den enskilda nämndemannen.

Även vi själva behöver fundera över vilken roll vårt riksförbundet ska ha. NRF samlar omkring 3 200 av landets cirka 8 500 nämndemän, samtidigt som statliga medel ska användas till verksamhet som kommer alla nämndemän till del.

Därför behöver vi diskutera skillnaden mellan medlemsnytta och nämndemannanytta. Medlemsnytta riktas till dem som betalar avgift. 
Nämndemannanytta stärker hela kåren och därmed också rättsväsendet.

Alla betyder alla – även majoriteten som inte är betalande medlemmar.

Detta är inte en kritik som ska placeras på en enda organisation eller styrelse. Ansvaret är större än så. Om vi vill att NRF ska vara vår starka nationella röst måste vi också hjälpa till att forma den rösten. Lokala föreningar behöver dela sina erfarenheter, nämndemän behöver delta i samtalet och förbundet behöver vara öppet för olika uppfattningar.

Vi behöver ett NRF som samlar, lyssnar och företräder hela kåren. Men vi behöver också fråga oss vad vi själva gör för att det ska bli möjligt.

När reformfönstren snart står öppna räcker det inte att vänta på att någon annan ska dra in den friska luften. Vi måste öppna dem tillsammans.

Nämndemän är inte och ska inte bli jurister. Vi ska bli bättre nämndemän.

Efter valet börjar arbetet med nästa version av nämndemannainstitutet. Den avgörande frågan är inte bara om NRF är redo.

Frågan är om vi är redo.

Med varma hälsningar

Lasse Reuterberg

Nämndeman och ordförande i Södertörns Nämndemannaförening