När reformfönstret öppnas - är NRF redo?

Hej kamrater,

På söndag den 13 september går Sverige till val. Flera tusen nämndemän kan sedan plocka ned valaffischerna, ställa den politiska ryggsäcken i hallen och kliva in i rättssalen med lagen som enda packning.

Valarbete betyder inte att en nämndeman har missförstått uppdragets opolitiska karaktär. I rättssalen företräder vi inget parti utan dömer självständigt efter lagen och förhandlingen. Om gränsen mellan politik och dömande skriver jag i veckans Dagens Juridik.

I kvällens partiledardebatt diskuterades hur utbildningssystemet ska möta den tekniska revolution som AI för med sig. Bland annat väcktes frågan om antalet platser på juristutbildningarna bör minska när tekniken förändrar arbetet.

Det är en spännande fråga. Men nämndemännens värde bygger inte på juristutbildning. Vi tillför livserfarenhet, yrkeskunskap, samhällsinsikt och mänskligt omdöme. AI kan förändra juristernas verktyg och utbildning, men inte behovet av folklig förankring i rättskipningen.

När vallokalerna stänger öppnas tre reformfönster.

Det första öppnas av valet. Under 2027 ska omkring 8 500 nämndemän utses för mandatperioden 2028–2031. Även erfarna måste väljas på nytt. Ingen får automatiskt förlängt bara för att man blivit vän med kaffemaskinen i nämndemannarummet.

Nu kan partierna tänka större. Ska kandidaterna främst hämtas ur de egna leden eller ska rekryteringen öppnas för fler yrken, åldrar och erfarenheter? Hur prövas omdöme och lämplighet? Ett handslag och ett "det ordnar sig" räcker inte.

Det andra fönstret har öppnats av Kalibers granskning. Uppgifterna om 43 dömda nämndemän ska tas på allvar, men de får inte bli bilden av en kår på omkring 8 500. Brister ska rättas till, inte användas för att misstänkliggöra tusentals som sköter uppdraget. Granskningen visar behovet av bättre urval, kontroller, utbildning och uppföljning.

Det tredje fönstret öppnas med Riksrevisionens rapport i oktober om domstolarnas arbete med utbildning, lämplighet, jäv och olämpligt beteende. Partiernas nomineringar omfattas inte. Det ansvaret ligger kvar hos politiken.

Tre fönster står öppna. Vem är beredd att företräda nämndemännen när förändringarna diskuteras?

Här kommer Nämndemännens Riksförbund in. Eller åtminstone borde göra det.

NRF får statliga medel för verksamhet som ska komma alla nämndemän till del, men samlar en betalande minoritet, omkring 3 000 av cirka 8 500. Är NRF främst en organisation för dem som betalar avgift eller en nationell företrädare för hela kåren?

Alla betyder alla – också majoriteten som inte är betalande medlemmar.

Jag oroar mig för om förbundet är redo och har vuxit in i rollen. Att företräda alla kräver att lokala erfarenheter tas till vara, att olika uppfattningar får höras och att konkreta förslag läggs fram om utbildning, rekrytering, trygghet och rättssäkerhet.

NRF måste skilja mellan medlemsnytta och nämndemannanytta. Den ena riktas till dem som betalar. Den andra stärker kåren och rättsväsendet.

Min oro är inte ett argument för ett svagare NRF. Tvärtom. När reformfönstren står öppna behövs ett förbund som kliver fram, drar in frisk luft och talar för alla – inte bara för dem närmast fönstret.

Nämndemän är inte och ska inte bli jurister. Vi ska bli bättre nämndemän.

Efter valet börjar arbetet med nästa version av nämndemannainstitutet. Frågan är om NRF är redo att följa med.

Med varma hälsningar

Lasse Reuterberg

Nämndeman och ordförande i Södertörns Nämndemannaförening