AI i rättsstaten – möjligheten är stor men ansvaret måste förbli mänskligt

Artificiell intelligens håller på att förändra juristvärlden. AI kan söka rättsfall, analysera omfattande material och upptäcka samband som människor lätt missar. Möjligheterna är stora, men tekniken väcker också frågor om rättssäkerhet och mänskligt ansvar.

Vid Mänskliga Rättighetsdagarna 2025 belyste Stanley Greenstein, docent i rättsinformatik vid Stockholms universitet, AI juridiska och etiska utmaningar. En viktig fråga är hur vi kan dra nytta av tekniken utan att förlora kontrollen över besluten.

Europas jurister är både positiva och oroliga

I rapporten Inside the Legal Mind – The European Legal Profession Survey 2026 har 3 129 jurister och andra yrkesverksamma inom juridiken i fem europeiska länder fått ge sin syn på utvecklingen.

Nästan sex av tio använder AI minst en gång i veckan. Samtidigt tror 40 procent att tekniken kan påverka förtroendet för rättssystemet negativt.

Särskilt intressant är att 64 procent ser en stor risk för att yngre jurister inte utvecklar tillräckliga juridiska kunskaper när AI tar över delar av deras arbete.

Det är lätt att förstå oron. Den som alltid får färdiga svar riskerar att aldrig lära sig hur man kommer fram till dem.

AI kan göra oss kunnigare, men också mer beroende av kunskap vi själva inte behärskar.

När tekniken får för stor auktoritet

Ett AI-system kan analysera tusentals dokument och presentera en till synes övertygande slutsats. Men det kan också missförstå information, förstärka gamla fördomar eller hitta samband som saknar verklig betydelse.

Här finns risken för så kallad automatiseringsbias. Vi tenderar att lita på datorns svar därför att det verkar genomarbetat och objektivt.

Tänk dig att en domstol får en omfattande teknisk analys som pekar mot en tilltalad. Hur ska vi värdera slutsatsen om ingen riktigt kan förklara hur systemet har kommit fram till den?

Den som inte förstår grunden för en slutsats kan knappast ta ansvar för att använda den i en dom.

Rättsstaten måste sätta gränserna

EU AI-förordning klassificerar vissa AI-system inom rättskipningen som högrisksystem. Det handlar framför allt om teknik som används för att bedöma fakta, tolka rättsregler eller tillämpa lagen i enskilda fall.

Förordningen ställer krav på bland annat mänsklig tillsyn. AI får vara ett stöd, men får inte ersätta domarens självständiga bedömning.

En dom måste kunna förstås, granskas och överklagas. Ingen ska behöva försvara sig mot en teknisk slutsats vars grunder inte går att förklara.

Vad betyder det för oss nämndemän?

Jag tror inte att AI inom den närmaste framtiden får någon direkt roll i vårt dömande arbete. Däremot ser jag stora möjligheter för den som vill utveckla sina kunskaper.

AI kan förklara juridiska begrepp, belysa rättsliga principer och hjälpa oss att förstå sådant som annars kan vara svårtillgängligt. Vi kan ställa frågor och pröva resonemang i vår egen takt.

Men svaren måste kontrolleras mot tillförlitliga källor. Och uppgifter från enskilda mål hör inte hemma i öppna AI-tjänster.

Vi ska inte använda AI för att ersätta vårt omdöme, utan för att utveckla det.

Min slutsats

AI kan bli ett fantastiskt hjälpmedel för rättsväsendet och för oss nämndemän. Men effektivitet får aldrig bli viktigare än rättssäkerhet.

Vårt uppdrag är inte att konkurrera med tekniken. Vi ska bidra med livserfarenhet, självständighet och förmågan att ifrågasätta även det som verkar självklart.

Ju mer avancerad tekniken blir, desto viktigare blir det att vi själva förstår och tar ansvar för våra beslut.

AI får hjälpa oss att tänka bättre. Men den får aldrig överta människans ansvar för rättvisan.

Lasse Reuterberg
Nämndeman och ordförande i Södertörns Nämndemannaförening